Ända sedan 1995 har riskerna med p-piller debatterats flitigt i media och forskarna har tvistat om risken för blodproppar förhöjs med p-piller.
Debatten blev än mer aktuell när det blev känt att tre svenska tonårs flickor avlidit av blodproppar under våren. Det visade sig att
16-åringen tillhörde flera riskgrupper – hon var rökare och mamman hade haft blodproppar – och borde aldrig ha fått p-piller.
Då svarade läkemedelsverket med att gå ut med en uppmaning om att en riskgruppsbedömning måste utföras innan recept kan skrivas ut.
Det visade sig att p-piller skrivs ut alldeles för lättvindigt, utan att utreda om patienten röker, eller om man har haft blodpropp i familjen. TV4:s Kalla Fakta bekräftade detta i ett program i våras där de visar att det förekommer att unga flickor får p-piller utskrivet utan att tillfrågas om riskfaktorer.
Sanningen är att blodpropp drabbar kvinnor mellan 18-40 år i en frekvens på 1/10.000 kvinnor och år. Om du använder p-piller är risken 2/10.000 kvinnor och år och om du använder de nya 3e generationens p-piller anses risken var 3-4/10.000 kvinnor och år så risken alltså är risken VÄLDIGT liten. Men hursomhelst, så MÅSTE riskprofilen granskas innan recept skrivs ut, vilket många, men långtifrån alla gör.
På euroClinix till exempel, som är en online klinik så måste man fylla i ett utförligt formulär som behandlar just riskfaktorer såsom rökvanor och blodpropp i familjen. Det kan ju tyckas paradoxalt att en online klinik som ibland kritiseras för att vara för anonym, då patienter inte träffar doktorn, utan där mötet sker genom en online konsultation, anses säkrare och tryggare än många andra fysiska kliniker. Men dessa online kliniker har ju säkerligen ägnat mycket tid till att utforma ett system som minimerar riskerna för deras patienter, just för att det är kontroversiellt.
